Sir_Viktor84

Folkpartisen Nils Fransson skrev för någon dag sedan om vänsterpartiet och kommunism och hur hemskt det är dessa ska ingå i en kommande regering (förutsatt att valet vinns vill säga). Jag var inte sen med att svara, men http://www.smp.se/ valde att använda Anders Mårtenssons, mer defensivt hållna artikel som replik istället. Jag väljer därför att publicera min tilltänkta artikel här istället. Texten är medvetet provokativ.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nils Fransson uttrycker en rädsla över att kommunismen är på väg tillbaka. Fransson har däremot inte reflekterat över kommunismens betydelse, per definition när klasskillnaderna är utrotade och statens roll utspelad. "I marxistisk-leninistisk teori betecknar termen det slutstadium i mänsklighetens utveckling, då klasser och utsugning har upphört och produktionsresultatet fördelas till alla efter behov" (www.ne.se). Vad är det att vara rädd för med den benämningen? Dessutom är föremålen för Franssons oro inte kommunister, och framförallt vänsterpartiet har inte varit på lång tid. Högst tvivelaktigt är om två av de facto kommunistiska partierna i Sverige, Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) eller Kommunistiska Partiet (fd Kpmlr) skulle kalla vare sig Vänsterpartiet eller Lars Ohly för kommunister. I synnerhet som Vänsterpartiet bidragit till, både privatiserandet av Telia och för en kommunist andra, högst tvivelaktiga beslut.

Som sann vän av ordning kan jag därmed inte förstå det som oroar Fransson på ett demokratiskt plan, i synnerhet inte som han själv talar för ett parti som i högsta grad gör allt för att minimera demokratins betydelse. Framförallt under denna mandatperiod har det framgått med all önskvärd tydlighet att man inte är intresserade av vare sig politiska alternativ eller folklig påverkan. Som första exempel kan nämnas själva alliansbyggandet mellan de fyra borgerliga partierna, där man klumpar ihop fyra partier till ett och där åsikterna forceras fram istället för att skapa politisk dynamik. Personligen ser jag inte helt ljust på att oppositionen försöker göra samma sak, sköts saken fel kommer det bara finnas två alternativ i valet och det skapar en motorväg till riksdagen för rasisterna Sverigedemokraterna. Oppositionen har uttalat en vilja att regera ihop vilket är positivt, men förhoppningsvis låter man väljarna bestämma över politikens innehåll i allmänna val.

En annan aspekt som dessutom Socialdemokratin är medskyldig till är framtvingandet av Lissabonfördraget, som kommer leda till betydande demokratiförluster. Frågor av ytterliggare allvarlig karaktär är FRA-lagen och högaktuella IPRED. Det är beklämmande att ett liberalt parti, menat att hålla frihetens flagg högst av allt, på ett sådant våldsamt sätt frångår livsviktiga integritetsprinciper. Vidare har folkpartirepresentanter i media krävt ny folkomröstning om EMU, helst genast. En mer tydlig vilja att ignorera vad människor anser och tycker får man leta efter. Man kan applådera borgerligheten för sin beslutsamhet. Men när demokratin inskränks gäller det att reagera.

Viktor Stenman

Ordf VSF i Växjö