Sir_Viktor84

Då jag nu har avgått som ordförande och lämnat över klubban till fröken Söderlind så tänkte jag bjuda på ett varaktigt monumentum över mig själv, i form av nedanstående jättebild. Håll till godo! ;)

Mitt nästa inlägg tänkte bli en kommentar om hur H.K.H Kronprinssessan Victoria kan gifta sig med en ofrälse. Men istället blir det ett litet inlägg där jag förklarar att jag just nu känner mig sjukt stressad. Tiotusen års historia ska läsas in, årsmötet ska beredas korrekt, och nämnden hålls imorgon. Tjo! Samtidigt har jag lyckats negligera min föreningen med nämndsmötet, klockslagen passade inte med nämnden.  

Det är ett roligt liv just nu :)

Under ett antal år har jag retat folk som fyllt över 25 att deras cellproduktion därefter kommer vara mindre än antalet celler som dör, alltså åldrandet tar över från "post-puberteten". Jag har läst det någonstans, minns ej var. Men jag har också varit noga med att betona att man kan förhindra åldrandet genom motion och att avstå alkohol och tobak. Jag både skiter i träna i den utsträckning jag borde, samtidigt som jag både dricker och nyttjar tobak.

Ny fyller jag själv 25 (imorgon, onsdag 11 februari), och man ska ju alla den vägen vandra. Man får väll försöka intala sig själv att min kropp ska vinna tävlingen beach 09, genom motion och en hälsosam diet. Mer troligt är att jag fortsätter leva efter divisen;

Den vise säger: Förutom begynnande ölmage, tendenser ditt skägg inom några år att vara gråsprängt och andra former av åldertecken. Du kan hindra den utvecklingen, rökningen är det första du borde fimpa. Det vore en klar poäng om du kan ändra ditt gymkortanvändande från sporadiskt till regelbundet också. Vikten kan du nog hålla i schack genom negativ stress, det har varit modellen tidigare. Det är aldrig för sent att bättra sig!

Jag säger: Jag vet, därför väntar jag lite till!

Min skrattmuskel kommer antagligen att gå i högvarv imorgon. Växjö Konserthus, Magnus Betnér vid sju på kvällen. Youtube är den perfekta stå upp-källan. Hans relativt nya programserie, "I ditt ansikte" där han framför sina sarkasmer och cynism - framför de som han driver om. Detta klippet är filmat framför en metodistförsamling - roligt!

Jag sitter och kollar på diverse Internetforum ibland. Läste att det var någon som ställde en fråga om en specifik låt. Inlägget löd så här:

"Någon som vet vad låten heter där de sjuner aaaaa aaaaaa osv.? tacksam för svar!"

lol

Den orange katten är en kastrerad homosexuell hankatt. Den grå är bara nervös vilket kan bero på att hans far dessutom är hans bror vilket alltså är den orange katten. Hysteriskt. Men det är söta djur.

Min far firar(?) idag 7 januari åtta år som nykter. Inte studentnykter, där ett sexpack folköl räknas som nykter utan spiknykter. Inte en droppe! Detta är rent ut sagt otroligt, i synnerhet som där skett saker i hans liv sen dess som skulle pressa vem som helst till flaskan. Jag tänker då naturligtvis på MIFs sportsliga återkommande megafisakon.

Naturligtvis var det ett skämt, ingenting som man vare sig gör eller inte gör är anledning att ta till flaskan. Men att den typen av skämt tillåts florera och frodas är på sätt och vis skrämmande. När Björn Gustafsson spelar full i melodifestivalen blir han prisad för sin strålande förmåga att roa, eller när Johan Glans agerar statssekreterare med dåligt ölsinne skrattar hela Internet. Framförallt det sistnämnda är egentligen oerhört kul, men det är ett tidstecken. Alkoholdrickandet har gått upp, i takt med större införselkvoter och alkohol är mer regel än undantag. "Klart att du måste dricka vitt vin till fisken, du ska ju inte köra förens ett par timmar" kan det mycket väl sägas på middagar.

Ofta i diverse studentsociala samanhang är alkohol mer regel än undantag även om det påstås annorlunda. Att börja dricka vid lunch inför en stor terminsavslutningsfest anses inte alls vara särskilt märkligt, men man kan bara försöka gissa sig till konsekvensen om det skett på arbetstid under ordnade former inför en semester.

Ytterliggare ett problem med alkoholfrågan är, att om man har ett restriktivt synsätt, så anses man vara en torr, moraliserande dåre. I mitt eget fall kan nämnas min åsikt att all privatinförsel av alkohol ska beskattas fullt ut, varpå man i nästa andetag måste försvara sig med att säga man minsann är full åtminstone en gång i veckan. Men då är man helt plötsligt en hycklare. Man kan ta spritresorna som avgår från campus som exempel. Vill folk åka på sådana så visst, jag har själv tänkt tanken i ett svagt ögonblick. Jag drar mig själv inte från att köpa loss en billig flaska Jäger. Men jag skräms över den ofantliga mängd alkohol det handlar om. Och detta ska naturligtvis inte ses som kritik mot dem som reser på denna typen av utflykter, jag förstår fullt ut varför man gör det. Billigt är bra.

Det är oerhört starkt att min far med en svår beroendesjukdom lyckats hålla sig borta från flaskan på det sätt han gjort. Alkoholberoende river sönder sociala skyddsnät, relationer och ekonomi. Jag har sett vad alkoholberoende kan göra på nära håll, och jag levde själv nykter betydligt länge än de flesta andra i min ålder. Jag ville inte sätta mig i en situation där jag uppskattade det som jag visste förstörde så ofantligt mycket.

Att jag överhuvudtaget efter det har haft vad man kan kalla min första fylla får i mitt sociala samanhang ses som otroligt korkat. Den kom under våren 2002, på en resa till Madrid. Jag var med min syster på dels en punkhaschklubb och en gaybar. Efter all sprit var bandet som lirade bäst i världen, även om det var sinnesjukt uselt egentligen och alla transor på gaybaren var det mest absurda jag sett. Whisky och Cola var det som rann ner, med en grund av gin & tonic. Det sistnämnda kan jag inte röra idag, jag kan inte ens dricka Tonic utan att må illa. Senare under sommaren lärde jag mig, till leverns förtret att dricka öl.

Alkoholism ska ligga nedgrävt i generna sägs det. Detta gör mig rädd, men inte tillräckligt rädd för att avstå. Jag försöker hålla en hyfsad nivå, även om det vid vissa tillfällen blir väl mycket. När jag läste Förändra Världen i Malmö var det många fester i just Malmö, var det ofta som så att man sov hos sin far. Hur lyckat är det egentligen, att dyka upp fullare än ett ägg, hos sin far som är nykter alkoholist? Det finns andra Malmöarrangemang som yttrar sig liknande, Malmöfestivalen exempelvis. Eller festen jag och min far besökte innan jul var ett annat lysande exempel på när man egentligen borde ge fan i allt efter det första glaset. Men det är klart, det man brukar säga att valet att dricka eller inte dricka är alltid individens egna beslut. Visst kan man skylla på att spriten var billig, gratis, eller bara väldigt god men det är alltid ens eget beslut. Detta gäller alla, naturligtvis även mig själv och vissa tillfällen önskar man att man egentligen borde ha stannat hemma. Jag vill absolut inte trilla dit, och kan inte ens tänka i de termerna. Jag känner mig inte det minsta beroende eller önskan om att dricka när jag inte borde. 

Men vem är jag att yttra mig om jag nu bara dubbelmoraliserar? Alkoholhumor undergräver alkoholismens konsekvenser, spritimport ger 20-åringar skrumplever, men i samma veva är jag ibland skitfull. Jag har sett konsekvenserna och tagit smällen av hur alkoholism kan yttra sig, vilket borde ge mig mandat nog.

I vilket fall, ett stort grattis till min far, och jag hoppas (eller vet) att han ser de gångna åtta åren som bara starten på ett nyktert liv!

Det som aldrig händer har hänt. Jag har blivit förklyd(?) för andra gången på kort tid. Faktum är att många på vår kick-ass nyårsfest blivit sjuka, med jag i sista ledet. Det är så fruktansvärt drygt, just nu har min magnecyl börjat verka så jag mår lite bättre men jag håller på att missa en examinationsdeadline. Och jag missar ALDRIG en deadline. Visst kan man tycka jag borde ha startat tidigare, men jag arbetar absolut bäst med kniven mot strupen. Detta gäller inte när man har feberfrossa dock.

Jag har uppdaterat länksamlingen till andra bloggar. Titta gärna.

Jag har i snart ett år gått och dreglat över vad som verkar vara min drömsko. Jag är ett big fan av "stilrenhet", i synnerhet då det kommer till skor då jag inte gillar när just den delen sticker ut från övriga kläder. Så här skriver Ecco på sin egen hemsida om fördelarna med modellen:

- Överlägsen vidhäftning och grepp under kontaktfasen

- Stötdämpande mellansula höjer komforten

- Anatomisk form för optimal passform

- Ger utmärkt fotklimat

- Ren och industriell look

- Idealisk teknik för kylig och våt väderlek

Min referenspunkt när det gäller skot gäller Roskildefestivalen. Tror jag att skon kan vara bra på den festivalen så är det en bra sko. Roskildemarken kan uppträda i många olika former dessutom. Det dumma med den här skon är att den kostar cirka 1500 kronor. Skjut mig.

Jag har tidigare under året fått en liten knäck när det kommer till livskaptilet Viktor och fula skjortor. Hastigt och lustigt fick jag för mig att aldrig mer använda dem, antagligen beror det på att min första och absolut bästa "fulskjorta" helt enkelt slets ut. Det skär lite i hjärtat faktiskt, kapitlet går tillbaka relativt långt. Mina första färgglada och otroligt fula skjorta inhandlades under vilda protester av alla jag känner, men det har sedan övergått till att vara en del av mig. Undantaget då jag kan tänkas använda mig av dem igen är på eventuellt jobb på Fritidsbaren om de öppnar igen, maskerader och Roskilde Festivalen eller festivaler överhuvudtaget. Helt dött är det inte, men det kommer aldrig mer ske att jag väljer en sådan skjorta när jag ska på fest exempelvis. Vi får se om det håller ;)

Jag funderar på om jag verkligen gör rätt när jag läser vad man skulle kunna ha på sig på nyårsafton. Otroligt fult och tillfixat, men en del av min åsikt gäller antagligen modellerna mer än vad de har på sig. Men, stilarna applicerar lite på min "nya" feststil nämligen ett "formellt fyllo"

Kasta eller spara?

Jag bifogar ett lysande exempel på vilken typ av skit jag egentligen borde kasta utan att blinka. Nedan återfinns en påse med luft som levererades i samma låda som relativt nya mobiltelefonen, för att skydda den. Bara för att produkten i sig var så roligt skriven på var jag tvungen att spara skräpet. Nu har förståndet hunnit ifatt mig, och jag har punkterat och kastat möget.

*snyft*

Jag går bara omkring och pillar. Jag är så sjukt dålig på att städa, och egentligen finns det en hel hög med grejer jag egentligen bara borde slänga bort. Men det går inte för sig, det kan vara viktigt. Kryddorna står i alla fall där de ska... Detta kommer ta hela natten.

Nu ska här städas, som det aldrig städats förr. Det är antagligen bara en tidsfråga innan jag börjar med något annat, som att sortera strumplådan eller liknande men så här kan man inte ha det. Med andra ord, på med favvotröjan, bekväma byxor och framförallt - blogga inte.

Säg den lycka som varar för evigt, min har tagit slut denna vecka! Jag har länge lyckats undvika förkylningar, så fort jag känt av det minsta förkylningssymtom har jag tagit två panodil och gått och lagt mig för att vara helt frisk när jag vaknar. Men nu har alltså cirkeln blivit komplett!

Mina förkylningar (ska ej förväxlas med vanlig, icke feberframkallande snuva) följer en cykel som jag brukar kunna identifiera. Det började redan i måndags eller tisdags med viss halsont, för att eskalera med feber i onsdags då jag knappt kunde prata innan jag fick i mig något varmt att dricka. Det fiffiga är att när väl antikropparna är färdiga med elimineringen av bakterierna i halsen har de enstaka överlevande bakterierna börjat förflytta sig över till näsan till en ny infektion. Detta har nu skett, och det känns som om hela min hjärna rinner ner genom näsan. Febern är däremot relativt liten, vilket är bra. Jag brukar inte använda mig av febernedsättande då det är ett sätt att lura kroppen. En panodil och näsdroppar, så känner man sig frisk igen vilket gör att man börjar en massa ansträngande projekt som man egentligen bör ge fan i när man egentligen borde ligga ner. När panodilens verkan tar slut så mår man ännu sämre.

Värre blir det av att bara titta på vädret, det snöar ute och snö i denna form är mitt favoritvinterväder. Jag vill egentligen gå in till stan och kasta snöboll på folk längs vägen men detta är alltså uteslutet. Så jag sitter hemma och försöker börja med examinationsuppgifterna vi har tills januari.

Jag måste bli frisk tills imorgon, jobbarfesten är då. SUCK!

Men det är klart. Jag har haft det värre. Som när jag fick dubbelsidig öroninflammation på grekiska ön Kos. Eller som när jag fick körtelfeber och i samma veva var akut tvungen att dra ut en visdomstand. Eller den gången jag fick influensa (?) samtidigt som mitt ex, boende på en femöring. Eller när jag ådrog mig vinterkräksjukan mitt under vinter-OS, dagar innan en hemtenta.

Det blir en kanelbulle för att kompensera för eländet.

Det behöver inte vara youtube för att vara hysteriskt kul! Detta är precis som att hoppa i en bassäng utan vatten :)

Epic fail!