Kontrarevolution?
Kuba har en ny president, nämnligen "framtidsmannen" Raul Castro, 77 år gammal. Hela diskussionen om Kuba är ytterst märkvärdig. Man svär över att det inte finns fria val på Kuba, men är detta verkligen allt som bygger ett fungerande samhälle? Jag skulle tro att människor som svälter gladjeligen skulle offra både rösträtt och organisationsfrihet för mat på bordet.
Kubas system bygger i mångt om mycket på välfärd, det har sagts förr att Kuba har ett antal sociala program som garanterar människor en viss standard. Detta är bra, men revolutionen kan ändå inte ses som annat än fiasko. Det sitter till exempel människor i fängelse för sina åsikter på Kuba, men de är trots allt få till antalet. En fånge är däremot en för mycket men det borde rimligtvis ställas i kontrast till västliga "demokratiers" förehavanden. Bildem blir då en annan.
Jag hoppas på större frihet på Kuba, jag hoppas innerligt att oposition får råda. Jag hoppas däremot inte på frihet i form av avreglering, sociala nedskärningar, massarbetslöshet och så vidare, element som brukar stå sida vid sida i kapitalistiska system. Leve revolutionen!
Länk
Detta är helt enkelt en enmansshow-kampanj som syftar till att just stoppa rean på Sveriges tillgångar. Där är en namnsinsamling bland annat. Skriv på.
Usch, man kan ju må bättre en bakfull söndagseftermiddag. Att sen tänka på allt som regeringen gör som inte går att få ogjort gör det värre.
Regeringens miljöpolitik
De som har kommer fortsätta köra bil. Mitt förslag på detta är att kraftigt höja bensinpriset, MEN fortare än kvickt satsta på det kollektiva resandet. Varför kan man inte ens acceptera försök med gratis kollektivtrafik? Visst kommer det bli skitdyrt, men om vi kan få stadsjeepbroliers att betala spelar väll det ingen som helst roll.
Nej, regeringen famlar i mörkret i denna fråga.
